Vart lite kreativ nu ikväll och här är reslutatet:
Lever som idealets slavar,
bygger våra liv av kaplastavar.
Driver runt i mänskliga klasar,
blir förvånade när tornet rasar.
Relationer ut och in,
livet ser ut som plockepinn.
Kvar en hög där alla plockar,
byggs upp igen för idealet lockar..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar